Städ och tvätt är gjort.
Så rolig har min dag varit.
Inte alls med andra ord.
Men dessa dagarna ska göras oxå.
Fördelen är den att man uppskattar andra dagar desto mer när man har tråkiga hemma dagar ibland.
Liten sover, jag borde ta mig en dusch men är trött som skam så får se om jag orkar släpa mig dit. 

Varit med Maria idag.
Ätit lite och chillat under dagen, iaf om man bortser från att jag gått ner på stan och sedan upp igen i värmen.
Det var varmt kan jag säga.

Väl hemkommen fick jag äntligen tummen ur att diska och röja upp här hemma lite snabbt.
Pappas fru ska nämligen vara här över natten.
Hon vill inte vara ensam vilket är fullt förståeligt och Laila ska ta sig en sväng på fjorden.
Det kan hon behöva.
Slappna av och stänga av tankarna en stund.
Tiili somnade precis här brevid mig så nu får vi se vad vi hittar på Freweini och jag.
Mest troligt så kommer vi ta det lugnt framför tvn.
Jag är redan trött förvånandsvärt nog, måste vara värmen..
Over and out

Nu händer det grejer här.
Nervositet.
Meddelar vad det är som är igång när jag själv vet säkert.
Men nervös vart jag.
Det går så snabbt livet ibland.
Roligt, men nervöst.

Är rätt trött.
agen har nyss börjat.
Vet inte vad man ska hitta på faktiskt.
Solen skiner så inne borde jag inte vara.
Jag hoppas Maria kommer hem idag från sin lilla trip utomsocknes.
Mikael kom upp igår vilket gladde mig, hans semester är slut så det blir väl inte lika intensivt umgänge nu.
Den människan är fantastisk på att sova.
Tre larm och jag som sparkar på honom.
Tre larm.
Sovande kille haha.
Otrolig.
Men upp kommer han iaf.
Det är huvudsaken, även om det tar lite tid.
Jag är trött, jag som inte behöver vakna av något larm (även om jag gör det då hans larm är mardrömslika), framförallt behöver jag inte gå upp bara för at larmen börjar tjuta.
Nästan tre timmars sömn mer får jag, men likväl trött.
Stackaren att behöva kliva upp så tidigt.

Lillan leker här hemma och är nöjd just nu, men något måste jag ju hitta på med henne.
En promenad ner till stan.
En sandlåda och gungor?

Följe finaste Ogge till bussen i dag.
Fjordfestivalen är igång i stan märkte jag.
Det hade jag helt glömt bort.
Jag köpte glass till Tiili och mig och tog en promenad genom stan.
Vi satte oss på bussen hem för det var varmt och jag hade helt fel kläder på mig för att gå hem.
Värmeslag!
Men vi gick av bussen några hållplatser tidigare, men tillräckligt sent för att slippa de värsta backarna.
Det var nog det bästa jag gjort idag.
Tiili kunde gå själv och vi stannade och plockade blåbär på ett ställe.
Tydligen älskar flickan blåbär.
Hon fick gunga och leka lite på en lekplats sedan gick vi hem.
Nu är det lugnt här hemma.

Idag åkte jag och syster in till torp och kikade efter kläder att ha på pappas begravning.
Vi hittade faktiskt en fin klänning var.
Svart blev det även om det inte alls är sagt att vi måste vara svartklädda.
Blir nog bra.
Det känns som att allt tar sådan fruktansvärt lång tid.
När ska min pappa få komma i jorden?
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte vill få undan allt detta snabbt.
Få min älskade papa i jord och bli klara med allt runt omkring.
Så att man kan få en chans att sätta sig ner och bara känna.
Låta det sjunka in..
Jag tror inte jag förstått vad som skett ännu...
Oftast sysselsätter jag mig med så mycket som möjligt och har så mycket folk runt mig som möjligt för att helt slippa tänka. Men så när jag blir ensam.. Då kommer det ju. Tomhet ena stunden, ledsen andra och arg..
Så arg jag är på min pappa!
Han skulle ju leva tills han blev hundra!
Det var ingen stress att träffas så ofta eftersom han alltid skulle finnas. Vi visste ju vart vi hade varandra och att vi aldrig var längre än ett telefonsamtal bort.
Nu är han inte det längre.
Jag är så arg på honom.
Han skulle ju få se sina barnbarn växa upp.
Gå i pension och köpa sig sina hönor och sin bordercollie.
Vara lycklig med sin fru..
Så förstördes allt..

Så har jag äntligen fått igång det trådlösa bredbandet i mitt hem.
Sitter med en dator som tillhör min syster men som överväger att byta ägare - till mig.
Jag behöver en liten bärbar dator till skolan. Det är så lätt att ha med sig det istället för att alltid samla anteckningar med penna och papper.
Dessutom har jag en liten vag känsla av att jag kanske skriver snabbare på datorn än med penna och papper.
Enda nackdelen jag kan hitta med datorn än så länge är att den saknar office paketet.
Men det har jag ju överlevt utan på min stationära så det ska väl gå här med.

Barnen vart lite sega med att somna igår men det blev en mysig kväll till sist iaf.
Nu springer de omkring här och leker i godan ro.
Sötaste kusinerna!

Cindy kommer in ikväll och spenderar natten här.
Godis och sånt som vanligt när syster kommer blir det.
Bara ta det lugnt.
Prata.
Försöka leva lite.

Inatt fick vi sova, Sprattlis och jag.
Ljuva sömn.
Lillan fick sig ett bad direkt på morgonen vilket var uppskattat.
Någon som har koll på när man vågar lämna dem ensamma i badet i fem minuter föresten?
Jag vet inte alls vilken ålder det är brukbart i.
Har inte vågat göra det ännu och gissar att det är ett tag kvar tills man vågar göra det, men har noll koll på när..
Morgonen har varit lugn och verkar fortsätta i samma mak.

Jag överväger att lösenordsskydda bloggen.
Om detta skulle komma som ett infall någon dag så kan det vara en bra idé, för de som vill fortsätta att följa den, att höra av sig till mig inom en vecka och be om lösenordet.
Jag börjar så smått känna ett litet behov av att veta vilka som är här och läser.
Lösenord skapar en mer personlig blogg.
Det stänger dessutom ute människor som kanske inte behöver veta allt.
Jag överväger än så länge.
Men lösenordet sitter där kanske snart och då är det gott att veta vilka som vill ha åtkomst till bloggen eller inte, för både mig och de som vill kunna läsa.

Trodde att jag äntligen skulle få sova inatt.
Mikael kom upp, större trygghet finns inte.
Men icke.
Istället fick vi ett barn som skrikit...
Hela natten.
Hur hon orkar vet jag inte.
För jag gör det inte..
Borde inte ett barn somna av ren utmattning?
Vi var uppe klockan 06.00 igår morse.
Hon sov en timme på dagen.
Hon sov en timme eller så igår kväll när jag duschade.
Sedan började hon vakna hela tiden.
Hela tiden och när vi tyckte att det var dags att försöka sova så var det helt kört.
Hon brukar ju ändå somna in ordentligt när jag väl går och lägger mig.
Jag är helt slut.
Slut.
Min mamma kommer in och hämtar Lillan.
Så jag får sova.
Om det ens är möjligt att sova nu..
Min fantastiska mamma.

Varje fredag ska man städa har jag hört.
Sagt och gjort så tog jag itu med mitt hem idag.
Dessutom tvättar jag.
Välbehövligt.
Slipper jag kanske ha ångest över mitt hem mitt upp i allt.
Det räcker at må dåligt över allt annat just nu.
Bara att ta sig igenom dygnen är jobbigt.
Jag vill inte vara vaken, men har svårt för att sova.
Skit.

Natten till idag var sömn inte något att ha.
Tog lång tid innan jag väl somnade.
Otryggheten och ensamheten.
Jag somnade faktiskt.
Trots tiden det tog.
Men sömnen var inte behaglig på något sätt.
Kallsvettades och vaknade hela tiden.

Inatt är fantastiska Maria här.
Vad hade jag gjort utan henne?
Utan alla mina vänner?
Jag slipper vara hemma ensam, jag slipper sova ensam denna natten.
Tack för det!

En uppdatering om Sprattlarn får ju dyka upp oxå.
Hennes sista täder kommer nu, så nu är hon snart fulltandad.
Ja, innan det är dags att byta tänder vill säga, men det är ju några år till dess.
Tänder kan som de flesta föräldrar vet göra ett barn ganska grinigt och kinkigt.
Inte nog med detta så kom vattenkopporna nu.
Gott att få dem ut världen måste jag ändå säga även om timingen kanske inte är den bästa på jorden.
Men det är väl lika bra att få allt gjort på samma gång så är det över sedan.
Söteongen har väl inte varit så glad sista tiden som jag skulle önska och alla rutiner har försvunnit mer elller mindre här hemma.
Men det kommer väl tilbaka.
Dessutom är jag lycklig, på riktigt lycklig, när hon väl skrattar och är glad.
Det är en stor tröst för mig.
Finaste flickan.
Mitt hjärta.
Jag älskar den flickan så otroligt mycket.
Men det visste ni väl redan.

Första natten jag ska sova ensam.
Sova utan armar runt mig.
Jag vet att jag måste kunna sova ensam, så det är väl dags nu..
Men jag är rädd.
Rädd för mina tankar.
Rädd för mina drömmar.
Rädd för ensamheten.
Mitt mående går i botten när jag är ensam.
Tiili är självklart här.
Men hon är ännu för liten för att.. Finnas där.
Det finns inga murar mellan mig och henne.
Jag behöver mina murar.
Utan dem är jag för sårbar.
Jag visar inte vad jag känner för människor om jag kan undvika det.
Om jag kan undvika att visa vad jag känner så kan jag oxå stänga av känslorna.
Slippa känna.
Människor är tanklösa varelser.
Och dessvärre är de inte tankeläsare.
Jag önskar ibland att jag kunde släppa in folk mer.
Låta dem se innanför murarna.
Men jag vill ju inte ens själv se det som finns innanför.
Varför skulle någon annan vilja se det då.
Och vem blir lyckligare av att de rivs?

Jag vill inte vara ensam..
Låt mig slippa se vad som finns på insidan.

Mina dagar blev allt annat än jag hade tänkt mig.
Det började lugnt med min mormors begravning.
Lugna två dagar.
Så kom söndagen...
Oro, rädsla och sist chocken.
Min Pappa finns inte mer.
Söndags morse fick han göra sin sista resa.
Över regnbågsbron.
Det sjunker inte riktigt in hos mig vad som har skett.
Jag flydde hem på söndagen igen och har efter det bara försökt ta mig igenom dagarna.
Jag har inte behövt vara ensam så mycket tack o lov.
Mikael har sovit bredvid mig varje natt och mina vänner har funnits på telefon och runt omkring mig på dagarna.
Vad hade jag gjort utan alla mina nära och kära?
Jag är er evigt tacksam.

Pappa..
Tryggheten han trots allt representerat i mitt liv.
Utan honom hade jag aldrig flyttat till Uddevalla och börjat plugga.
Jag har så mycket att tacka för men får aldrig chansen.
Det blir inga fler gulaschmiddagar i pappas kök.
Det nya köket fick inte ens invigas med en familjemiddag..
Jag vill ha min pappa!

Ska åka till Lysekil i en vecka.
Imorgon kväll bär det av.
Katter och barn ska med så det blir en del packning att få med sig.
Det är roligt att åka hem, men samtidigt har jag faktiskt ingen lust alls.
Totalt opeppad på att åka bort när killen har sin sista semestervecka...
Men det ska ju bli gott att vara hemma lite såklart.
Han försvinner ju inte och inte andra heller.
Dock borde jag få tummen ur att packa lite här och städa idag, men jag har noll motivation för det just nu.
Spendera hela denna vackra dag inomhus är inte vad jag skulle vilja göra.

Ja jösses, nu har vi knappt varit gemma på flera dagar.
Hemma och vänt är nog det mesta.
Bara för att katterna skulle få sitt.
I övrigt har vi varit borta nästan hela helgen.
I Lördags tog vi oss en tur till Göteborg några timmar.
Sprattlis sov gott på tåget båda vägarna och verkade inte alls ha ont av sin åksjuka vilket var riktigt skönt.
Fick köpt mig ett linne och en t-shirt på rean på Carlings, mycket snyggt där!
På kvällen var det fest för mig och mys med Cami för Sprattlis.
Igår kom vi helt enkelt inte hem..
Fastnade med grill och sedan film. 
När filmen var slut så sussade Sprattlis gott och jag orkade inte ta mig hem och var mindre pepp på att väcka henne så sent för att flytta över i vagn och grejer.
Nu först är vi hemma igen och det är förvånandsvärt gott att vara hemma igen.
Nu ska jag bara få en tumme ur och löst så jag kan få hit bilstolen och vällingen som råkat hamna hemma hos stackars Maria.
Ska bli gött att sova i våra egna sängar inatt faktiskt! 

Tiden flyger iväg känns det som.
Umgås med kompisar, pluggar, grejar med Sprattlis.
Dagarna springer iväg.
Alltså kommer det att fortsätta på detta sättet antagligen under sommaren.

Härom dagen kom Maria och Ogge upp och tittade på Trassel med oss - Mycket bra måste jag säga, se den!
Sedan blev det en långpromenad.
Riktigt gott vart det!
Mer långpromenader på kvällarna borde man ta!

Idag gick Sprattlis på toaletten för första gången.
Jojo då!
Redig tjej som bajsade på toaletten!

Skor i massor.
Jodå!
Jag har köpt skor till både Sprattlis och till mig.
Ett av mina par gav mig skoskav från helvetet dessvärre.
Men det löser sig väl med tiden hoppas jag.
Så köpte jag ett par högklackade skor till mig oxå.
Kunde inte låta bli, de är så sjukt snygga!
Blir väl inte mycket användande av dem, men det kommer bli av, för jag har flertalet gånger svurit över att jag inte haft ett par snygga högklackade skor.
Läskigt bara, ska ju klara av att gå i dem oxå!
Sprattlis är nöjd med sina skor verkar det som, hon med.
Känns bra om det inte vore för hålet i plånboken detta skapat, men ska väl inte gnälla.
Vart ju ändå mitt val att lägga pengar på det haha.
Jag hade faktiskt bara behövt ett par skor.
Lillans skor däremot var nödvändiga!