Mina dagar blev allt annat än jag hade tänkt mig.
Det började lugnt med min mormors begravning.
Lugna två dagar.
Så kom söndagen...
Oro, rädsla och sist chocken.
Min Pappa finns inte mer.
Söndags morse fick han göra sin sista resa.
Över regnbågsbron.
Det sjunker inte riktigt in hos mig vad som har skett.
Jag flydde hem på söndagen igen och har efter det bara försökt ta mig igenom dagarna.
Jag har inte behövt vara ensam så mycket tack o lov.
Mikael har sovit bredvid mig varje natt och mina vänner har funnits på telefon och runt omkring mig på dagarna.
Vad hade jag gjort utan alla mina nära och kära?
Jag är er evigt tacksam.

Pappa..
Tryggheten han trots allt representerat i mitt liv.
Utan honom hade jag aldrig flyttat till Uddevalla och börjat plugga.
Jag har så mycket att tacka för men får aldrig chansen.
Det blir inga fler gulaschmiddagar i pappas kök.
Det nya köket fick inte ens invigas med en familjemiddag..
Jag vill ha min pappa!