Helt plötsligt på min och Ogges promenad ser jag några killar varav en på kryckor gå mot bankomaten bakom oss.
Det tog åtskilliga sekunder innan jag uppfattade att det var Haren, som även heter Pascal, med sina bröder.
Han var i stan...
Tror inte de var här mer än för att hämta upp någon extra som skulle med till festivalen.
Det var bara så otippat och jag blir så avväpnad när jag blir tagen på sängen så där.
Det gjorde inte saken bättre att han gav mig en kram..
Då blev jag ståendes tyst medans de pratade med Ogge som är barndomskamrat till dem.
Tydligen skulle han komma till oss en sväng mellan festival och Berlin, efter den 22 blir det. Eller ja, det märker vi..
Kändes konstigt.
Situationen var så underlig på alla sätt.
Tror nog även Pascal kände det.
Alldeles för otippat och jag blev för utan mur och vapen för att kunna fungera...
Attans.

Nu har han åkt.
Brodern hans har varit här en liten snabbis med sin kvinna och deras tre barn, söta var barnen.
Kvinnan påpekade lite torrt till Haren att han inte kunde gå ner till sin far men han kan åka på semester ut i Europa haha.
Jag gillade henne genast.
=)

Nu dröjer det iaf innan vi ser honom igen.. Men det dröjer alltid mellan gångerna tycker jag.
Nu har jag oxå fått veta alla omständigheterna kring det brutna benet.
Egentligen är jag skitarg och besviken på honom, men samtidigt väldigt lugn över det..
Konstigt.

Är alltid så förvirrad efter att han varit här.
Inte hans fel, men jag är det.
Hatar det och om det inte vore för Sprattlarn så hade jag nog undvikt honom helt.
Suck, ska försöka städa upp i röran i mig nu.

Allt löser sig till det bästa..

Det vart väl inte allt för mycket sömn.
Men det var bra, fick pratat lite.
Såg på film oxå.
Var ju tvungen att allmänbilda pojken lite.
Så eftersom han aldrig sett American History X så blev han tvungen till det.
Han klagade inte heller.

Får se vad som händer under dagen, men jag gissar att han försvinner rätt snart, drar till Norge imorgon igen och sedan ser vi honom nog inte på ett tag igen.
Sprattlarn har iaf fått umgås med sin Hare lite.
Det är bra!

Haren är här.
Verkar som om han stannar tills imorgon.
Jag tinar upp lite mjölk just nu för att han ska få mata henne sedan, om han vill.
Men det tror jag nog.
Han sover nu, men jag vet hur jobbigt det är att ha ont, så säger inget om det.
Han sover nog inte länge till ändå.

...Men mycket lugnare.
Haren fick igår för sig att han skulle planera hela min dag idag utan att fråga mig om det var ok.
Han skulle komma relativit tidigt och umgås med mig och Sprattlarn hela dagen tydligen.
Så skulle vi dessutom träffa hans bror och hans barn idag oxå.

Klockan är nu 11.20 och jag undrar vad "relativit tidigt" betyder.
Tvätten håller mig tyvärr hemma än sålänge.

Jag svarade visserligen aldrig på det sista smset där han planerade hela min dag så det kan ju hända att han inte tror sig vara välkommen, men hade jag svarat så hade det antagligen blvit något i stil med "dra åt helvete och visa dig aldrig mer" så det var bara bra att jag höll fingrarna i styr.
Jag vill inte skriva så, jag vill inte att han ska hålla sig borta, jag vill ju att han och Sprattlarn ska ha en relation.
Tur man har iaf lite självbehärskning.

Dessutom har Haren bara sitt norska nummer.
Onödigt dyrt säger jag!

Men inte förens nu.
Och då för att säga att han glömt sina mediciner hos sin far.. Och därför inte kan komma upp.
Undrar vart han är..
Han sa att han skulle vara här, men är någon annanstans.
Tänkte han att han skulle komma hit bara för att sova så tänkte han jävligt fel, han ska umgås med sin dotter när han är här var tanken trodde jag.
Annars behöver han inte komma alls.
Jag har inget behov av att han kommer!
Skrev i sitt sms att han kommer imorgon istället.. Men jag vette f*n om jag kommer vara hemma imorgon.
Jag sitter inte och väntar hemma på honom. Jag hatar att sitta hemma på dagen!
Därför jag alltid hittar på något, eller försöker iaf.
Så då får han väl ha tur om jag är hemma när han får för sig att dyka upp.
Det är för hans och Sprattlarns skull, inte för min, som han ska komma.
Och Sprattlarn skiter i vilket nu när hon är såhär liten.
Det är sig själv han gör illa i längden.

Jag orkar inte vara den enda som anstänger mig för att det ska bli av att de umgås.
Det är faktiskt hans ansvar i första hand!

Fy vad arg jag är just nu..
Ska väl bara vara tyst egentligen, men bloggen skapades för att skriva av mig lite på, så då gör jag oxå det.
Tänker väl kanske annorlunda om ett tag när jag lugnat ner mig lite.
Harkräk!

Pratade med Haren igår.
Han kom in på msn och jag kunde ju såklart inte vara tyst.
Han påstod att han hade tänkt ringa tidigare på dagen.. Men somnat...
Märk väl att jag väntade ett bra tag innan jag skrev på msn för att ge honom en chans att skriva.
Jag vill ju verkligen inte tjata men har väldigt svårt att låta bli.
Viserligen var det aldrig jag som sa något om att vi skulle träffas utan det var han.
Men först ville han umgås idag på dagen.
Dock sov han som vanligt bort hela dagen trots att han påstod att han inte gjorde det längre när jag frågade om det var värt det eftersom han brukar sova så himla länge.
Så jo, där fick ag ju rätt.
Så fick han för sig att fråga om han fick sova här inatt för att det var så mycket folk nere hos hans far.
Jo visst, klart han får.
Han skulle höra av sig senare..
Senare undrar jag vad det betyder.. det är enna kvällen nu.
Men, men. Hans förlust.

Jag orkar inte anstränga mig.
Tycker att han själv får vara den som får anstränga sig lite om han vill träffa sin dotter.
Jag kan inte tvinga honom till det ändå.

Men hoppas att han dyer upp.
För Sprattlarns skull.

Haren vet inte hur man gör när man andas.
Han har precis brutit benet och fått det opererat.
Han går med kryckor.
Och likväl ska han imorgon till Norge.
Jag kan förstå det då han ändå ska dit med sin mor som han inte träffar allt för ofta så ska de träfffas alla bröder och hon tydligen.
Fullt förståeligt.
Men så ska han vara där ett tag och kanske komma häråt ett par ggr under tiden.
Om tre veckor åker han kanske på festival i Ungern dock.
Till saken hör att han inte kommer vara hel förens om tre månader.
Så han åker ner med kryckor och allt isf.
Jag kallade honom dum och han bara skrattar, förstår jag visserligen.. Jag vet ju hur han är.
Han skrattar själv åt klantigheten att bryta benet nu.
Eller alls, men speciellt just nu.

Dock sa han själv att det var synd att han inte hann hälsa på oss igen innan han åker till Norge och undrade om det går bra att han är här när han kommer igen.
Klart det går bra!
Mer tid för Lillan då ju!
Toppen säger jag.
Men vi får väl se hur det blir med det.
Som vanligt!

Så har han nytt nummer IGEN.
Tror jag har fem nummer som hör till honom.
Raderar ett gäng nu och hoppas jag får det nya imorgon.

Jaja, gott att han hörde av sig iaf.

Haren har brutit benet..
Han ska opereras imorgon, tydligen är benet av på två ställen och något titan tjosan ska in.
Inte konstigt att han inte dykt upp idag!

Han skulle ju åkt till Norge idag, men så blev det ju inte riktigt.
Jag antar att han blir kvar i Sverige lite extra, hur länge vet jag dock inte.
Tar tydligen ca 3 månader innan det är läkt.
Inte den bästa tiden på året kanske.

Jag avundas honom inte en sekund.
Jag har (peppar, peppar) aldrig brutit något så jag vet inte hur den smärtan är.
Och vill aldrig få veta heller.
Hoppas han kommer hem snart iaf, för jag vill gärna träffa honom och säga hej.
Löjligt kanske, men ja, vad ska jag säga..
Jag tycker ju om människan lite även om jag inte alls känner för det.
Shit, erkände jag precis det på bloggen!?
Jaja, det får väl stå kvar, ärlighet är ju mitt motto.
Men jag brukar vara duktig på att dölja sådana sanningar för mig själv oxå oftast..
Sådana obekväma sanningar..

Hoppas det går bra imorgon för honom iaf och att han hör av sig när han är hemma igen så jag och Sprattlarn kan kika ner till honom.
Så får kanske Sprattlarns Farfar träffa henne lite oxå.
Skadar ju inte.

Haren kommer imorgon.
Han kommer och verkar inte åka förens på Lördag.
Vet dock inte hur mycket tid som kommer läggas på Sprattlarn då han kommer med en kompis och de skulle tydligen ha lite "semester" (från vad undrar jag då..?) med sola, bada och öla.
Ja vad säger man...

Inget!
Just precis! Man säger inget!
En bekant påminde mig så bra om det!
Jag valde att behålla Sprattlarn!
Inte han!
Han ansåg sig inte vara mogen ännu.
Jag gjorde det.
Så jag ska inte säga något alls! Det är det enda rätta!
Jag ska vara glad att han alls vill träffa henne och ha kontakt med henne! 
Även om den blir sporadisk och på hans vilkor.
Jag får försöka förklara detta för henne så att det blir naturligt för henne när hon blir äldre på någotvis.
Det kommer lösa sig.
Hon kommer iaf ha en pappa på något vis.
Och om några år allra senast så kommer hon säkert vara sin fars ögonsten och en riktig pappasflicka.

Jag måste börja påminna mig om mina egna tankar från förr.
Men tack o lov så finns det andra som kan hjälpa mig att komma ihåg.
Det är svårare för en kille att skapa band till en liten varelse som bara sover, bajsar, spyr, äter och skriker.
Det kommer när hon blir äldre! 

Jo.
Haren påstod ju att han skulle komma i veckan.
Först var det sagt idag, men det blev tydligen ändrat då hans mor och syster ombestämde till helgen som varit.
Så blev det sagt någon gång i veckan.
Sedan har jag inte hört av haren.
Inte frågade han hur det var med lillan heller..
Men vad väntade jag mig å andra sidan.
Ingenting..
Det är nog bäst att fortsätta vänta sig ingenting.
Tre månader går fort, så är han i Thailand och jag kan verkligen vänta mig
ingenting...