När jag hämtade Sprattarn på dagis igår så hade hon något att visa mig.
Hon kom med tre "dockor" av liten hårdplastsort liknande legogubbarna fast lite större.
Dessa tre hade hon namn på.
Det var Tiili, mamma och. Mikael.
Hon räknar in honom.
Jag tyckte det var så fantastiskt, roligt och konstigt på samma gång.
Hon räknar Mikael som sin familj.
Vilket jag tycker är helt fantastiskt, men det får ju tankarna att spinna en aning helt klart.
Förhållandet är seriöst nog, jag älskar honom och kan inte tänka mig att leva utan honom.
Tiili är helt frälst i honom oxå.
Men det gör oss väldigt sårbara på samma gång..