Har idag varit hos min klasskamrat Erika.
Sprattlarn fick hänga med och leka med hennes yngsta dotter.
Jag har en uppgift i skolan som ska skrivas och min hjärna har varit ur funktion nära nog hela kursen..
Nu får jag sätta mig och läsa om allt igen för att försöka förstå och kunna skriva.
Tack vare Erika är inte att läsa om allt, just allt, utan vissa valda delar.
Nu kan jag inte annat än arbeta.
Hjärnan har så smått börjat komma tillbaka till mig.
Jag får sätta min tillit till att den väljer att komma tillbaka helt så att jag klarar detta arbetet!
Hade riktigt trevligt idag, blev ju inte bara skola som det pratades om.
Erika är mycket annorlunda från mig och det är sällan man faktiskt pratar med de som inte är så lika en själv.
Men det är mycket intressant att göra det!
Sprattlis vart übertrött när vi kom hem därifrån och däckade.
Kunde inte med att väcka hene även om det egentligen var för sent för att sova.
Nu får vi se när hon somnar inatt.
Antagligen inte förens jag går och lägger mig hehe.
Men det får jag väl ta.