Jag skriver inte så mycket om min lilla Sprattlare har jag märkt.
Orsaken till detta är helt enkelt den att det inte finns så mycket att säga.
Hon är så lugn och snäll, glad och lätt att ha att göra med så det är löjligt.
Hon roar sig själv mycket och leker fint.
Kommer till mig när hon vill något.
Äter som en häst och vi bråkar faktiskt inte om något utom mina pennor som ligger i sovrummet som hon stjäl hela tiden.
Tandborstning, hårborstning, nagelklippnin,g ligga stilla när jag byter på henne, allt det där är aldrig några problem.
Hon går med på allt och tycker det mesta är roligt att göra.
Hon får sällan några vredesutbrott och gråter väldigt sällan om hon inte trillat eller så.
Ja, eller om jag pratar i telefon.
Hon somnar oftast i en lagom tid om vi är ensamma hemma och det är inget bråk om det heller.
Hon kryper upp i mitt knä och somnar när hon är trött.
Lite annat är det när det är folk här, då vill hon självfalet inte sova och blir övertrött och arg, som de flesta barn blir när de är övertrötta med andra ord.
Men det är ju inte så konstigt att hon är sådan när det är folk här, hon vill ju vara med såklart hon oxå.
Förstår henne, men då blir det lite fight att få henne att sova när hon börjar bli för gnällig.
Sover de flesta nätter rakt igenom och går upp utan att väcka mig första halvtimmen om hon vaknar tidigt, sedan kommer hon och väcker mig när det är dags för välling.
Hon leker fint de morgnarna. Vaknar hon senare så går jag upp med henne, vilket oxå är fallet de flesta morgnar.
När hon är sjuk är det jobbigt eftersom det är jobbigt att vara sjuk, då matvägrar hon och rutinerna är som bortblåsta.
Men annars är hon en liten ängel.
Kallar henne ofta för terroristen eller marodören, men i ärlighetens namn så är hon helt fenomenal.
Så där har ni det, hur jag får ihop skola och barn och föräldrakooperativt dagis när jag är ensamstående - Jag har helt enkelt ett väldigt lätt barn.
Inte så, för humör har hon helt klart och bestämd till tusen, men beroende på vad det gäller så kan hon väl få sin vilja igenom eller så får hon bli arg på mig, det går ju över rätt snabbt, vi komer oftast väldigt bra överens helt enkelt.
Hon är min lilla ängel.
Hon är viktigast på jorden för mig.
Jag skämmer inte bort henne så fruktansvärt mycket och hon ber mig inte om det heller.
Jag verkligen älskar denna lilla, lilla människa.