Så mycket minnen..
Barndom, tonår, vuxen.
Killar som kommit och gått.
Graviditet, förlossning.
Min dotter.
Jag har inga specifika favoritminnen.
Men jag har mycket fina minnen.
Vänner man skrattat med, trivts med.
Tårar man gråtit.
Flyttar man gjort.
Familj.

Så mycket...

Tre vänner på en klippa vid havet.
Tittandes på solnedgången under tystnad.

En guldlänk mellan mina fingrar en sommarnatt.
Ett par bruna ögon.

Hur jag träffat mina vänner.
Skrattat och gråtit med mina vänner.

Nattbak och nattmat.
Struntat i att sova.

Borde skriva ner alla minnen man har i en bok efterhand som man kommer på dem.
Alla!
Bra, tråkiga.
Glimtar och romaner.

Men vill ni ha ett minne bara för att?
Ett beskrivet minne..
Det är lättare att minnas de dåliga än de bra.
Med skärpa.

En sommar, vilken minns jag inte alls.
Jag hade varit ute och gjort något med mina vänner som vanligt.
Kom hem till huset mitt i natten.
Det var en varm natt.
Lite full, glad, trött.
Gjorde min kopp vaniljte.
Satte mig på altanen bland alla blommor.
Kan aldrig beskriva skönheten, dofterna.
Trumpetliljor, luktärter och många, många fler doftande blommor i alla färger och former.
Det är tyst ute.
Jag tänder en ciggarett.
Regnet kommer.
Ett riktigt sommarregn med droppar så stora att de skulle kunna dränka en skalbagge.
Det faller rakt ner.
Öser ner, så mycket regn..
Ingen vind.
I Lysekil.. Helt vindstilla.. Utomhus.
Där ute lärde jag mig göra rökringar.
Min första rökring, min andra, min tredje..
Sommarnatten, vaniljtet, dofterna, regnet...