Glömt berätta det föresten.
I Söndags åkte vi med Mikael ut till ön på kalas hos hans syster.
Så fick träffa delar av hans familj för första gången.
Två systrar av fyra syskon, deras barn och så.
Inte hans föräldrar tack o lov.
Är livrädd för familjer.
Inte hans bara utan rent generellt.
Alltid rädd att föräldrar ska tycka illa om mig, inte tycka att jag duger...
Det gick helt ok faktiskt.
Iom att det var kalas så fanns det ingen tid för att jag skulle hamna i fokus alls,
Vilket är riktigt skönt.
Så jag överlevde det iaf.
Sjukt trött nu!
Så nu blir det verkligen natten för mig.