Så var fröken Brorsson en tand fattigare.
Ett stort hål finns i min mun där det tidgare satt en visdomstand.

Vi kom dit och jag fick nå smörja jag skulle dricka och en värktablett.
Två sprutor i tandköttet.
Aj!
Sedan minns jag inte mycket mer.
=S

Just där och då kände jag mig klar i huvudet.
Men nu efter så kan jag inte påstå att jag ens minns hur vi kom hem..
Det har jag fått berättat för mig..
Underligt att det kan vara så. Jag kände mig helt klar ju, bara kroppen som inget hängde med riktigt.
Kan tänka mig ryktena som kommer gå på stan "stenpackad Joanne vinglade omkring innan klockan 12 på dagen i Centrum".
Fint!
Haha.
Tydligen så körde sötaste Matte Mathiiias hem mig trots att jag inte var den trevligaste saken på msn igår, förlåt för det.
Matte är en klippa.
Väl hemma däckade jag inom loppet av fem minuter (tror jag iaf)
Minns inte vad klockna var när jag vaknade, men ja, det var några timmar senare.
Då med ett minne som var helt utsuddat.

Jag får iaf lov att äta.
Och jag äter.. Chips och värktabletter.
Känns läskigt att ha ett stort hål i munnen..
Hoppas det läker ihop mer eller mindre snart iaf, för jag vill inte ha ett stort hål där..
Kommer ju inte våga borsta några tänder ikväll inte.
Kommer få skölja munnen bara.

Ps. Den där smörjan jag fick dricka var något av det äckligaste jag fått i min mun någonsin. D.s