Jag fick höra idag utav min mamma att jag inte gör annat än gnäller på Sprattlarn..
Jag hoppas verkligen inte det är så ni uppfattar det hela.
Hon läser bloggen och det är egentligen bara här hon kan ha fått den uppfattningen, så jag tänker att ni oxå borde fattat det som så då.
Eftersom vi inte direkt umgås eller pratar om hur vi har det eller hur vi mår.
Orsaken till att jag tar upp detta nu är för att ja, jag kanske har klagat mycket sista tiden.
Men jag är dödstrött och har varit det de senaste veckorna oxå.
Jag busar och gullar med min älskling, men det som hamnar på bloggen är det jag behöver göra mig av med, alltså det negativa.
Allt det positiva är ju det som får mig att inte bara lägga mig ner och sova i tre dygn.
Så jag ber om ursäkt om ni tycker jag gnäller mycket på min dotter här.
det är verkligen inte min mening.
Dessutom är det inte så jag känner i verkligheten.
Däremot kan yttre omständigheter påverka så att lillan blir jobbigare än vad hon annars hade varit och då är det inte henne egentligen jag gnäller på utan puckona vars fel det är till att hon är jobbig.
Så som idag när de fick för sig att de skulle in och borra i min lägenhet och jag bad dem vänta 10 min då min lilla precis somnat för fem minuter sedan och hon behöver sin sömn, annars blir hon kinkig som alla barn blir.
Men nej, de kunde minsann inte vänta.
Så de kom in och började greja och ja.. Lillan vaknar och har inte somnat förens nu nyss...
Det är länge hon varit vaken om man räknar bort de ynka fem minutrarna hon fick sova.
Inte kontigt att hon varit gnällig, det är inte kontigt om jag tycker det har varit jobbigt.
Men det gör inte att jag inte busar med henne eller älskar henne mindre.
Jag pussar fortfarande på min älskling och gosar med henne.
Leker och busar.
Men det görs när hon inte är arg på mig och hela världen.
Just nu sussar hon som sagt och jag tycker det är skönt med egentiden en liten stund, men jag känner mig superstressad för att det känns som om jag har massor att göra, men jag kommer inte på vad.
Attans, nu vaknar hon igen.. Hon har ju knappt sovit..
Övertrötthet hos barn är inte att leka med alltså.

Nu ska jag gnälla då en gång för alla.
Jag är trött.
Tröttare än tröttast.
Jag har ingen avlastning utan har lillan runt mig 24/7 plus ett hem som ska skötas.
Jag vet ärligt talart inte ens om jag skulle klara av att få avlastning om någon erbjöd det eftersom jag inte klarar vara utan Sprattlarn mer än någon timme i taget.
Det kommer bli en prövning när jag fyller år.
Men jag måste börja öva liite innan det är dags för dagis.
Jag är alltså trött.
Det är inte Sprattlarn som är jobbig, det är att allt hänger på mig som är jobbigt, det gör mig trött och då tycker jag att lättare saker är jobbigare än jag annars hade tyckt.

Plus att jag har ont i hela käken pga den f***de visdomstanden som aldrig kan bestämma sig för om den ska komma upp eller inte.
Har hållt på i flera år nu.

Sean hade jag sett fram emot en dag när jag inte hade ett enda måste idag utom att ta hand om lillan.
Men då blev jag utschasad av gubbarna som skulle greja, så inte vart det lugnt för mig inte eftersom jag inte var hemma och jag är en hemmamänniska.

Så nu har jag skrivit mitt gnäll inlägg.
Och jag har väl gnällt lite mer på mitt älskade barn kanske.
Men jag älskar henne och skulle inte vilja vara utan henne en sekund!
Så jag gnäller här lite grann för att allt då känns lite lätare.

Ska försöka få in kort och videoklipp senare om jag hinner.