Hem ljuva hem?
När börjar det egentligen kännas som hemma?
När jag inatt gick hem från syster och kom till knuten på huset så tittade jag upp på det och undrade just detta.
När blir hem, ljuva hem?
När börjar det kännas som hemma i en ny lägenhet?
Så hemma att bara man ser det på håll så känner man känslan "hem ljuva hem"?
Jag kände inte detta.
Det kändes mer underligt att jag skulle in i den där kolossen till byggnad.
Det kändes inte alls hemma.
Min lägenhet börjar kännas mer hemma efter den tid som jag bott här.
Men mitt område, eller min husknut lockar inte upp några starkare känslor hos mig.
För att inte tala om staden.
Det känns helt enkelt inte hemma.
Frågan är om det någonsin kan kännas hemma helt och hållet när man inte kommer härifrån.
Kommer Lysekil alltid vara mitt hemma även om det inte är där jag bor?
Eller kommer detta bli hem ljuva hem..?
Om du bor flera år i Uddevalla kommer det kännas hemma, det tror jag. Men har man bott på samma ställe hela livet så tar det ju tid innan man vänjer sig vid en ny stad. Det kommer gå bra kusin!
Det kommer att kännas som hemma, efter ett tag. Men för mig är och förblir, efter alla dessa år, ändå där jag är uppväxt hemma, vid mamma. Även fast jag inte kan tänka mig att flytta tillbaka just dit, så känns det ändå som att komma hem när jag kommer dit. Samtidigt som det känns som att komma hem när jag kommer hit. Förstår du mina virriga tankar? Det brukar du ju göra så det tror jag att du gör även denna gången. Puss.
