Jag vet att jag inte skrivit något om hur det går med Haren eller så på länge.
Så nu ska ni få en update.
Innan nyår så var han här och sa att han skulle umgås med Lillan den 2:e Januari då han skulle ha massa tid över.
Inte bara den andre, utan efter nyår överlag skulle han ha super mycket tid över att umgås med hene.
Den andra kom och Haren kom med sin bror.
De satt på golvet och tittade på Lillan i en halvtimme, sedan drog de igen.
Han hade inte tid att umgås mer med henne för att de hade gjort en slarvstädning dagen innan i lokalen, som de hyrt över nyår för att festa i, och var tvugna att göra om.
Jag frågade om han inte kunde komma på kvällen och umgås med henne.
Bada henne och mata henne och lite sådant.
Så det blev lite mer än att bara sitta på golvet och titta.
Detta hade han inte heller tid med.
Varför sa han inget om.
Det fick jag däremot veta på kvällen, på andra vägar.
Han hade haft för fullt upp med att supa och k****a.
Han söp hela nyår och jag vart uppriktigt svartsjuk å lillans vägnar för att han prioriterade bort henne, när han sagt att han skulle vara med henne, för något så trivalt som det han gjorde istället!
Han kunde ägnat vilken annan kväll som helt till detta, men nej.
Han var helt enkelt tvungen att välja den dagen och kvällen han sagt att han skulle vara med lillan.
Jag blir såklart upprörd av detta och försöker få kontakt med honom dagen efter.
Jag var trevlig då.
Jag ignoreras.
Tillslut, efter många timmars väntan på svar blev jag putt och skrev till honom på msn något argt, men inte elakt.
Sedan blockerade jag honom där.
Tyckte att han kunde lyfta på luren om han ville något.
Sedan hörde vi inte något förens han skrev från Norge att han var där och jobbade.
Jag hade inte pengar på min telefon för att kunna svara honom på ett norskt nummer så därav skedde inte det.
Senare åkte han ner till sin syster.
Efter detta har jag försökt nå honom via både sms och mail, (nej jag har inte ringt då jag egentligen inte anser att jag ska behöva jaga honom) två sms, ett mail.
Inget svar.

Nu har det då gått snart 2 månader sedan vi sist hörde av honom eller såg honom.
Jag antar att han valt bort Lillan nu då.
Tycker bara att han iaf kunde varit såpass modig att han kunde sagt mig detta, istället för att ignorera mig när jag försöker få veta något alls.

Nu idag fick jag veta att han tydligen ringt min kusin (som han träffat via mig) för att prata bara.
Jag blir lite besviken när inte ens min egen familj kan fråga honom vad tusan han håller på med utan istället fjollar med för att de vill "hålla sig utanför".
Men om de nu vill hålla sig utanför så kan de väl skita i att fråga mig om jag hört av honom och istället fråga honom om han hört av sig till oss eftersom de vet att jag blir upprörd och faktiskt lite arg när han komer på tal.
Likväl när de själva dragit upp honom så talar de om att de inte vill bli inblandade, nehe, varför fråga om vi hört av honom då!?
Nämn honom inte ens om ni inte vill höra att jag är ledsen och arg.
Nämn honom inte om ni inte vill höra mig fråga er varför ni inte frågar honom istället för att fråga mig om han hörts av.

Jag vet att jag inte ska lägga energi på Haren.
Men det är ett lätt råd att ge, ett svårare att följa.
Eftersom jag vet att han alltid kan få för sig att dyka upp, om det är imorgon eller om 5, 10, 20 år spelar mindre roll.
Han kan få för sig att helt plötsligt ska han finnas igen.
För att sedan starta upp hela karusellen igen med att inte komma när han sagt det och när hon är fem, då fattar hon vad det är som sker och då kommer inte bara jag bli ledsen å hennes vägnar, hon kommer bli leden själv oxå.
Jag ser helst att han finns nu och framåt, inte om fem år och då är det lika struligt som nu..
Om han umgås med henne nu så är chansen störe att allt flyter på bra när hon är gammal nog att förstå.

Jag får höra av Haren att han avskyr när jag skriver om honom här.
För att han bara ser dåliga saker skrivas.
Jag tycker det är intressant.
För det enda jag skriver är sanningen och om han inte klarar av att se hur han själv beter sig så kanske det är dags att sluta bete sig så?
Om man inte kan stå för sina handlingar så är det dags att ändra på dem till något man kan stå för.
Jag skriver inte bara massa elakheter om honom hela tiden.
Jag brukar inte springa till datorn så fort han gjort minsta lilla.
Det jag däremot brukar är att skriva dåliga saker han gjort för att jag är arg eller besviken av goda orsaker.
Eller när han gjort något bra, så som att faktiskt komma när han sagt att han ska göra det.
Denna gången har jag väntat två månader med att berätta vad han gjort denna gången..
För att jag hoppats att han ska rätta till det, men icke.
Och nu behöver jag skriva av mig det!

Han gnäller på mig om att jag blir arg hela tiden..
Det han inte förstår är att jag ju blir arg för att han gjort något!
Inte för att jag tycker det är roligt!
Jag kan inte bara stillatigande sitta och titta på när han beter sig dumt, jag kan inte det.
Dock är jag inte långsint av mig (utom gällande denna grejen som hände nu sist...) så det brukar gå över snabbt.
Men har jag inte rätt att bli arg när han ljuger, försvinner eller bara helt enkelt skyller ifrån sig ALLT på alla andra än sig själv och aldrig någonsin kan ta ansvar för sina egna handlingar?
Ska jag bara sitta här som ett våp och nicka och hålla tyst?
Nej, det vore inte jag.
Då skulle jag bryta ihop och det tänker jag inte göra.
Jag har ett barn att ta hand om och har inte tid eller ork eller lust att bryta ihop över den klantens beteende utan jag säger ifrån istället.
Vilket han inte tål.
Men då är det kanske dags att lära sig ta ansvar för sig själv till att börja med och sedan att börja lära sig av sina misstag.
Detta har jag fått lära mig, så varför inte han.

Nu har jag fått skriva av mig och kan försöka låtsas om att han inte existerar ett tag till.
Iaf tills nästa gång folk frågar mig om vad han gör, hur det är med honom och om han hört av sig istället för att ringa honom.
Jag kommer säga till när han har hört av sig, det brukar jag göra.
Åtminstonde till de som står mig nära.
Annars hamnar det här på bloggen för de som är nyfikna.

Nu ska jag återgå till att sussa liten och laga mat.
Tjing!