Jag vet att det inte blir så uppdaterat här längre.
Det är synd, men dessvärre händer det itne allt för mycket runt oss just nu.
Livet har sin gilla gång.
Lunkar fram..

Jag saknar mina vänner.
Otroligt mycket.
Att ha dem nära.
Sara som kom ner på en kopp kaffe och gick igen, det räckte.
Kila bort till Tessan och sitta på våra flera timmar långa fika stunder.
Eller upp till Jeanette och låta barnen leka och tjata av sig.
Det är så många jag saknar.
Jag har sådan tur att ha så många nära vänner, utan att de för den sakens skull blir för många.

Saknar att scrappa med Camilla och att se Tildas klarblå ögon..
Maisa som lyckades komma upp och sitta i soffan och läsa en bok med mig förr i tiden och äta glass och se på film senare.
Bettans gulliga tjat.

Saknar nyare bekantskaper oxå.
Som Angelica och Benji.
Dem ska jag lura hit någon dag snart igen.

Saknar min syster och känner att jag hade velat åka ner till henne ett par dagar och suga åt mig.

Garanterat har jag glömt någon som jag saknar.
Men precis som jag vanligtvis är så saknar jag alla vid vissa tillfällen.
Jag är ju periodaren som umgås intensivt med en person en tid sedan skiftar jag.
Det passar mig och mina vänner utmärkt i vanliga fall.
Men just nu ser jag dem nästan aldrig och när jag väl gör det så känner jag mig stressad över att det är så många fler jag vill hinna se innan jag åker hem igen.

Jag saknar alla mina närmsta.
Jag hoppas att jag är saknad jag med.
Att jag inte glöms bort under tiden jag måste bo hemifrån.
Jag kommer hem igen...
Bara inte ännu..