Bekanta är väl egentligen fel ordval, men.
Jannike och jag har känt varandra sedan vi gick i mellanstadiet och red tillsammans.
Vi har i perioder varit ganska nära kompisar men sedan flera år tillbaka så har vi väl inte haft så mycket gemensamt.
Vägarna skildes och sedan fick hon kille, barn och ja..
Samlade vuxenpoäng i rasande fart helt enkelt. ;)
Jag levde vidare singel och ansvarsfri (bortsett från hundarna).
Så under några år har vi varit just bekanta.

Idag åkte jag och Camilla upp till Jannike och åt frukost och tjatade ett tag.
Det var trevligt.
Det är trevligt med de som man känt förr, för de känner en som man är.
Visst, förändringar genomgår alla, men inga radikala om det inte hänt något som påverkar mycket.
Så min grundperson finns kvar, det är det som är trevligt, hon känner redan min grundperson.
Man kan varandras historia till stor del.
Inget jobb med att lära känna på det viset, bara att lära känna de nya inslagen.

Det har varit mycket trevligt att umgås med Camilla och Jannike idag.
Jag är supernöjd med min dag!
=)