Nu kanske jag tar ut det i förskott, men kan inte rå för det...
Min mamma hade ju lovat att vara barnvakt för mig några timmar idag medans jag går på möhippa för min kompis som ska gifta sig.
Jag kan inte vara med på bröllopet för att det är för långt bort och jag vill inte ha vakt en hel dag för lillan och vill inte ha med henne i kyrkan ifall hon blir ledsen och då förstöra cermonin för kompisen. Så möhippan kändes lagom.
Jag trodde att jag skulle försvinna på eftermiddagen, men nu har allt blivit så försenat pga köerna till färjan som tydligen är milslång för att Jerry Williams ska spela här i Lysekil idag.
Så det skulle isfall inte bli förens ikväll som de är i stan med Betsy.
Så trots att jag förvarnat mamma ett par veckor i förväg och hon sa ja, så har hon nu bestämt med folk att hon ska gå ut ikväll..
Så nu står jag utan barnvakt för de ynka timmarna jag ville gå ut på stan med min kompis.
Jag vet inte.. Jag kanske bara är egoistisk som tycker att min mamma faktiskt kan skita i sin ute kväll för min skull.. Det är ju inte så att jag är ute hela natten, inte ens i närheten..
Det kommer fler helger för henne, fler sommarkvällar.
Men det är bara möhippa för Betsy en gång.
Och det är inte så att jag direkt kommer ringa ner min mamma för att få barnvakt i framtiden heller.
Jag har inte varit ute mycket förr i tiden och det lär ju inte bli oftare nu direkt.

Kompisen erbjuder sig att passa henne för mig istället och det är verkligen så snällt av henne och jag är så tacksam för det!
Men jag vågar inte lämna henne så "länge" hos någon annan än min mor och syster.
Jag vet ju inte om hon tar flaskan eller så och kompisen har visserligen varit på dagis och jobbat, men hon har inte egna barn ännu..
Jag är bara löjlig säkert, men hon ställer dessutom upp så mycket redan för mig och jag vill inte att det ska bli för ofta..
Känns som om jag utnyttjar det då..

Mamma sa visserligen att vi får se ikväll..
Så jag tar som sagt kanske ut allt i förskott...
Men blev bara så ledsen och besviken som sagt..
För allt hänger på om hon orkar och känner för att gå ut eller inte.
Men då tänker jag att om hon inte orkar gå ut så orkar hon ju knappast med min älskade Sprattlare om hon får ont i magen och gråter..

Nej... Ska väl sluta klaga nu..
Det är väl inte hela världen att jag inte får gå ut några timmar.