Ja ä int bitter!

Fick en kommentar från en anonym.
Tyvärr har denna anonyma person inte följt bloggen.
Därmed kan inte människan förstå varför jag är så bitter.
Eller.. Bitter och bitter är väl att ta i.
Jag är irriterad som fan ärligt talat!

Uppdatering för er som inte hängt med i bloggen då.
Njuut av detaljerna gott folk!
Jag vet att ni tycker sånt är smaskigt.

1. Jag blev gravid efter att jag och Pascal haft oskyddat sex, detta hade vi trots att han mycket väl visste att jag inte åt p-piller eller hade annat skydd plus att han visste att jag var emot abort!
För detta hade jag talat om för honom.

2. Jag fick veta att jag vart gravid.
Inte planerat, inte övertänkt, inte meningen från varken mitt eller Pascals håll.

3. Jag valde såklart att behålla trots mycket skit från olika håll eftersom jag är emot abort!
Valde där och då att "ensam javisst" eftersom jag valde att behålla min älskade lilla bebis.
Det blir så bra så, mindre problem på det viset, tänkte jag.

4. Sprattlarn kommer till jorden.
Dna tester görs och två veckor senare vet jag vem som är fadern.
Jag fick veta först.

5. Funderade på om han alls skulle höra av sig, tog ett tag, men jodå han dök upp.
Både till min besvikelse och till min lättnad.
För oj vad känslorna slet åt varsitt håll där och då.

6a. Pascal kom hit, talade klart och tydligt om att HAN ville vara med på detta, hade med sig presenter osv.
HAN ville vara pappa.
HAN ville vara med så mycket som möjligt.

6b. INTE jag.

7. Han följer inte upp vad han sagt.
Jag klarar mig bra utan honom, men är glad för hans ord om att vilja finnas och vara pappa för min dotters skull.
För vår dotters skull.
Det som gör mig irriterad som Svärord är när han säger en sak och gör en annan.
DET gör mig "bitter".
Inte att han inte finns här.
Hade han valt bort henne så hade jag inte sagt ett ord om det.

Så hela harangen om att jag skulle ha "hoppats" att han skulle välja att bli pappa är väldigt bortslösat.
Jag hoppades ingenting.
Eller jo..
För min egen skull så hoppades jag att han skulle fara och flyga av mycket personliga skäl.
Men för Tiilis skull så hoppades jag självklart att han skulle vilja ha någon typ av kontakt med henne.
Att han sedan skulle var med så mycket som han påstod var bara ett stort plus (och minus för min egen egoistiska del).

Ja, jag blir irriterad...
Jag blir irriterad när folk säger en sak, och sedan gör en annan.
Då spelar det ingen roll om det är Pascal eller om det är Bettan eller vem som helst annan.

Den anonyma kommentaren kan ni läsa längre ned om ni vill.
Jag kommer godkänna den.
Men snälla..
I fortsättningen läs lite bakgrundsfakta innan ni kallar mig bitter och får för er att lägga över känslor och tankar på mig som jag aldrig känt.
Eller...
Fråga.
Då får man bäst svar.

Nu blev detta ett väldigt långt inlägg.
Men det kanske kan behövas lite förklarning för de som hoppar in som nya.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0