All stadstrafik inställd...
Vägar som var plogade, trottoarer som var mindre plogade..
Barn som gnyr... "äääääää, äää, ää".
Frustrerad frysande mamma som försöker få vagnen genom kramsnön som fastnar i hjulen hela tiden eller helt enkelt bara blockerar vägen.
Älskar västsverige där ingen under det senaste årtiondet insett att vi bor i norden och att på vintern, vet ni vad som händer då!? Jo! Det kommer SNÖ!
Och då får det finnas någon typ av snöröjningsberedskap för att det ska störa minimalt.
Man ser inte dessa problem uppe i Norrland inte, nej de vet om att vi bor i norden och att snö tillhör vardagen på vintern i Sverige.

Till sist kom en trött, frusen och på samma gång svettig mamma in på skogslyckans område och fick välja motsatta trottoaren då den var någorlunda plogad efter att ha gått mitt i vägen, för att alls komma fram, en bra stund.
Suck, vad är det som är så svårt i att ploga där folk måste gå när stadstrafiken är inställd!?
Gnyende barn var lagom frustrerande mitt upp i allt detta.
När vi kommit en liten bit in på skogslyckans område så gjorde jag det enda jag kunde göra för att orka med sista biten hem..
Jag lät Sprattlarn gå själv.
Det tog tid, det gjorde det, men inget mer gnyende utan idel leende och där var det ju oxå faktiskt möjligt för henne att alls gå själv.

Min stackars stackars rygg är inte gjord för detta, den protesterar höglutt när jag måste gå så.
Scolios är inte att leka med när det är snö överallt och endast uppförsbackar.

Nu är vi iaf hemma och jag längtar inte alls efter att åter behöva gå både fram och tillbaka till dagis imorgon om inte stadstrafiken är igång vid det laget.
Ner kan jag väl ta mig (även om det var knappt idag) men jag vill inte gå hem en gång till i detta väglaget!