GRATTIS!
Grattis till min älskade syster på hennes 27-års dag!
Hoppas dagen blir fin för dig!
Kramar
Sol
Här är då dockan.
Lilla Sol som kom till världen den 17:e Februari.
Min syster lilla Sol.
Tiili's nyaste kusin.
Ny bebis kvar på bb tror jag.
Bilderna är ärligt stulna från min systers sida Softskins
Där man främst hittar alla hennes katter, men oxå hennes två vackra barn om man letar lite.
;)
Sötaste lilla Solen tre dagar gammal.
(Mössan känner ni kanske igen?)
Välkommen är du lilla Solstråle!
Till, till, till, till, till, Lycka till!
Önska mig lycka till!
Kusin!!
Kusin Sol.
Fick ett mms med bild på en ny liten bebis klockan 05.55.
Trevligt uppvaknande.
=)
Så nu väntar jag med spänning på att få höra alla detaljer unt det hela.
Och att få se henne såklart.
Men det lär nog dröja tills syster kommer hit med henne tyvärr.
Då jag inte har någon möjlighet att ta mig ner till henne.
Grattis till Syster yster och Dibben till sin fina Dotter och grattis till Vince till sin söta Lillasyster!
..Och till Sol -Grattis på födelsedagen!
Kusinen
Klappa kusinen som fortfarande ligger inbäddad i magen och bara väntar på att få komma ut!
Yster
Det var trevligt att se henne och jag hoppas nu att jag inte ser henne förens hon har fått den lilla.
Magen är mindre denna gången än sist.
Men min syster mår ju skit under sina graviditeter, så jag hoppas hennes lila kommer nu.
Det är ju ändå bara dagar det skiler.
Vill verkligen inte att hon ska behöva gå över nästan två veckor som hon gjorde sist.
Syster fick med sig massa saker sås om amnings bh:ar, en overall amingskupor, Pumpen och lite mer kläder.
Gott att vi kan skicka allt mellan oss så.
I övrigt är dagen så lugn den kan bli.
Tror att Sprattlarn och jag är så smått påväg att bli förkylda, lite snuviga är vi båda två iaf.
Men får se hur det blir.
Mer än så här brukar det inte bli för mig nämligen, förr iaf...
Sova bör man
Inatt har jag inte bara brottats med mina nerver för att försöka sova utan har även haft en liten Sprattlare som.. Ja.. Jag vet inte riktigt.
Drömt mardrömmar?
Var tredjeminut har hon börjat gråta och jag har fått trösta henne.
Hon grät i sömnen så ja..
Först dröjde det till två tiden innan jag kände mig såpass trött för att kunna sova.
Men det blev kanske max en halvtimmes sammanhängande sömn inatt.
Ni kanske funderar på varför jag så promt vill ha henne i sängen och anldningen är den att hon fortfarande vaknar på natten och ja, ligger jag bara nära och kan hålla henne i handen så vaknar hon bara till som inatt hon gnäller i sömnen och somnar om.
Skulle hon ligga i spjäliss (vilket har testats) så vaknar hon på riktigt och somnar inte om.
Med tanke på hur lite sömn Sprattlarn annars får på dygnet (som tex 20 min igår allt som allt på dagen) så resonerar jag som så att hon behöver all sömn hon kan få på natten och ser inte felet i att jag får mer sömn jag med då.
Plus att inte bara jag tycker det är mysigt att hon sover hos mig, hon själv tycker det oxå.
"Vallen" verkar fungera iaf för hon har då hållt sig i sängen.
Imorse vaknade jag ju när hon började röra sig eftersom jag aldrig hunnit in i någon djupsömn, så låg med ett vakande öga, hon tog sig fram, tittade vände och grejade med annat istället.
Gott det!
Ett litet sandkorn av tur?
Iom de dåliga nyheterna så har jag tappat orken och lusten för det mesta just nu...
Så blir nog lite tråkig blogg i helgen..
Inte så, jag kommer at skriva, det kommer jag, men ja, det blir kanske inte de gladaste inläggen..
Fattar inte..
Jag som hatar att gråta har gråtit halva dagen pga detta.
Dåligt bemötande kan göra en dålig sak ännu värrre..
Om jag har så bara ett litet sandkorn av tur så går det hela att fixa på måndag..
Men ska man verkligen sätta sitt hopp till ett litet, litet sandkorn?
Är det värt det, för att sedan bli ledsen igen om det där sandkornet flyter med vågorna ut till havs för att aldrig ses igen?
Det känns som om hela min och Tiilis framtid står på spel.
Det gör den oxå till viss del.
Inte helt självklart, men tillräckligt för att jag ska bli såhär ledsen och upprörd..
Snälla ni, håll en liten tumme för oss på Måndag.
Inte två, för det betyder otur..
Men en liten tumme för ett sandkorn av tur.
Det behöver vi...
Skit!
Det var väl typiskt min tur, att goda nyheter skulle vändas till dåliga för en liten skitsaks skull..
Jag är ledsen, besviken, arg och känner mig mycket orättvist behandlad..
Det förstör så mycket mer än vad andra kan tro..
Super glad!
Glada nyheter har jag fått idag!
Berättar här någon gång i framtiden när jag vet att allt löst sig på bästa sätt.
Är så himla glad, och nervös, så vart bara tvungen att skriva här och berätta det!!
Wiii!
=)
=)
Kalas
Idag har vi varit på kalas för lilla Vincent.
Godis och annat med socker i i massor.
Ni kan tänka er hur treåringar blir då haha.
Men detta är iaf vad vi har gjort idag.
Mer har inte hänt.
Förutom då att det ringde hela morgonen och väckte oss när vi väl hade somnat om efter att ha varit vakna vid sex..
Det var lite jobbigt eftersom Sprattlarn vaknade hela tiden trots att hon var trött.
Trevligt med kalas och godis tycker jag iaf!
=)
Sötaste vince prins.
Så jävla besviken!
Jaha, då var inte en flytt att tänka på iaf då..
Att plugga ännu mindre.
Jag sitter helt enkelt fast där jag är.
Det enda som gjorde att jag hade en möjlighet att flytta har idag tagits tillbaka.
Känns ju bra.
Men ja, vad ska man göra då?
Sitta där jag sitter blir nog bra..
Eller inte..
Jag som avskyr att gråta sitter och gör det likförbannat..
Så fruktansvärt besviken är jag.
Allt jag vill är att få en chans att göra något vettigt så att mitt barn kan få det bra, så ska det gå åt pipsvängen bara för det.
Nej jag vill egentligen inte flytta, jag trivs bra här, men här finns ingen framtid varken för mig eller mitt barn.
Och jag vill att mitt barn ska ha lite mer möjligheter i sitt liv än vad jag haft (och har uppenbarligen).
För att komma dit måste jag ha en utbildning och efterosom det inte finns några lämpliga utbildningar på distans så måste jag flytta om jag ska kunna plugga.
Men ja.
Nu kan jag glömma alltihop tydligen.
Tack för den...
Det är verkligen jätte snällt att krossa alla mina drömmar och sedan sitta och vara trevlig och hoppas på att jag ska vara trevlig tillbaka.
Det är ju bara att glömma.
Jag har ingen ork eller lust att vara trevlig när hela mitt liv rasar ihop.
Iväg
Syster kom in nu för att plocka upp ett par saker innan hon åkte hem till Göteborg.
En hel ikea kasse med kläder.
Ni anar inte vad kläder kan väga.
Bebiskläder alltså.
Sjukt mycket kläder som jag lämnade över till syster yster nu.
En hoppgunga, babysittern och ett babygym åkte med henne oxå.
Så nu har jag liite mer plats här hemma igen.
Skönt värre.
Jag och syster är duktiga på att dela på saker till våra barn.
Först ärver Sprattlarn av Vincent, sedan ärver bebisen i Cindys mage (även kallad Sol vilket hon kommer få heta när hon tittar ut) av Sprattlarn.
Att vi hela tiden köper lite nytt oxå gör ju att det blir mer och mer som kommer flyttas över.
Om jag någon gång i framtiden får fler barn (dock inte så troligt tyvärr) så kommer detta barn att ärva efter Sol.
Kläderna hinner ju knappt bli använda.
Det blir ju en del pojkkläder på Sprattlarn, men det har jag inget emot med tanke på att jag tycker pojkkläder ofta är snyggare.
Blir en lagom uppblandad garderob då.
Inte för mycket pluttenuttigt på så sätt.
Gott med extra platsen som blev över nu.
Syster har mer plats att förvara allt på.
Hemma igen.
Åkte inte hem igår som ni nog förstår.
Syster och jag åkte in till Liseberg och gick på julmarknaden där inne.
Syster hade rätt, det var inte så mycket att se.
Men nu kan jag iaf säga att jag vart där.
Tyvärr blev det ännu mer och värre bråk senare på kvällen.
Så vi somnade ovänner allihopa.
Eller, somnade och somnade.
Jag hade tänkt se klart en film som jag hade börjat på, men det fick jag inte.
Orsaken?
För att jag bad mor flytta sig från soffan så jag kunde bädda för mig och lillan som skulle sova där.
Hon hade ändå kommit in i filmen efter ca 30 minuter och låg ändå och halvsov.
Då tyckte jag att hon kunde flytta sig så jag kunde få bäddat, hon hade ändå egen madrass att bädda.
Då blev det ett himla liv och jag fick inte se klart filmen.
Somna var en omöjlighet.
Syster hade hämtat en katt som skulle flytta till nya ägare idag som jamade konstant, dock, när den tystnade så satte antingen mitt eller systers barn igång.
När vi så hade tur att djur och barn sov, då började min mor snarka..
Så jag har inte sovit inatt nästan.
Vi packade ihop oss och åkte hem nästan med en gång vi vaknat.
Det var meningen att vi skulle handlat idag, men eftersom jag tydligen inte själv får bestämma över min ekonomi så har jag inte lust att handla med dem.
För då skulle de shoppat ihjäl sig och sedan tittat på mig, om jag ville ha något, som om jag var dum i huvudet.
Så när jag fick frågan i morse om jag ville åka hem med en gång så sa jag att det inte spelade mig någon roll.
Hemma är jag igen iaf.
Det är skönt.
Här är allt MITT!
Dessutom är det varmt här.
Jag är lagom förbannad på min familj..
De har en förmåga att föra över alla sina dåliga egenskaper på mig.
Tydligen är jag otacksam (trots att jag är den som alltid säger "tack" för allt till skillnad från dem)
Jag kan aldrig erkänna att jag har fel och be om ursäkt (trots att jag aldrig hört orden komma ur deras munnar, att de haft fel och att de ber om ursäkt. Jag säger dessa saker när jag har anledning att göra det)
Plus massa mer som de sätter som mina egenskaper trots att jag kan motbevisa dem.
Vilket de inte kan.
För de enda de kommer överens med i längden är varandra..
Jag älskar min syster och min mamma, men jag tycker inte alltid om dem.
Detta är ett sånt tillfälle..
Jag tycker inte om dem det minsta lilla just nu.
Syster ska ha tack för att hon följde med mig på julmarknaden, för det var hon nog inte så sugen på egentligen.
Men det är allt.
Äntligen är jag hemma!
Fan vad dum jag är!
Det är som bäddat för storbråk.
Varför?
Ja, om jag hade kunnat svara på det så hade det kanske gått att lösa..
Just nu skulle jag bara villja sätta mig på första bästa buss hem..
Skita i det här.
Jag som ändå hade sett fram emot att åka hit till min syster i helgen.
Nu känns det bara som ett enda stort misstag.
Jag borde vetat bättre och sagt att "jag stannar hemma istället" när jag fick veta att min mamma skulle med.
Fy fan vad dum jag är...
Jag vill bara bort...
Varför!?
Två personer är arga på mig.
Haren och min mor.
Haren är arg för att jag kom på honom med att ljuga för mig.
Inte nog med att han ljugit för mig, han har oxå ljugit om mig.
Ännu lite mer så har han dessutom brutit två löften han gett mig..
Allt inom loppet av en veckas tid.
Det finns väl inget som gör en lögnare mer ärg än när hans lögner upptäcks?
Precis..
Ni kan då själva räkna ut hur arg han är på mig just nu.
Min mor ringde jag för att få lite stöd.
Någon som sa "jag förstår att du är arg och du har rätt att vara arg".
Men icke.
Istället lät det som om jag får skylla mig själv och att jag resten av mitt liv ska lära mig att ljuga för att kunna täcka upp för Harens lögner.
Dessutom är jag tydligen en väldigt otacksam dotter som bara hör av mig till min mor när det är något jag vill.
Eller iaf var det så det lät på henne när hon sa att hon tycker det känns som om jag utnyttjar henne.
Någonstans är det tydligen någnting jag inte förstår.
Vad är det!?
Och varför är jag så uppenbart helt inkapabel att förstå vad jag gör för fel?
Jag vet inte hur jag kan missuppfatta ord som "Jag känner mig utnyttjad ibland" eller "du får skylla dig själv"(för att vi har barn ihop trots att det inte var planerat).
Vad är det jag inte förstår i de meningarna?
För när jag upprepar samma meningar för personen som säger dem till mig så har jag tydligen inte förstått vad personen säger..
Jag känner mig vilsen.
Haren kan jag stå ut med att han är arg på mig även om han beter sig som ett regelrätt svin helt obefogat.
Men min mor känner jag inte för att vara osams med.
Dock kan jag inte förstå varför man inte kan få lite stöd, när stöd är allt man ber om.
Är det verkligen så fel av mig att känna mig orättvist behandlad av Haren?
Är det verkligen så fel av mig att känna att det är orättvist att han ska få gå omkring och sprida lögner om mig bara för att se bättre ut själv, när det egentligen inte är jag som varit den elake?
Mamma, snälla gör mig en tjänst.
Eftersom jag inte vill vara ovänn med dig, jag tycker det är så onödigt.
Tänk igenom vad det är du känner.
Tänk igenom vad det är du vill ha sagt till mig.
Formulera och omformulera det några gånger tills du tror att det är begripligt för min inkompetenta hjärna.
Låtsas att du ska förklara för en femåring så kanske, kanske jag lyckas förstå vad du menar och vi kan lösa detta bekymmer innan vi blir mer osams än vad vi redan är.
Om Haren mot förmodan skulle läsa detta (inte så troligt dock) så skulle jag vilja be honom lära sig en sak, bara en, Ärlighet varar längst!
Den som förlorar är alltid lögnaren.
När jag säger att jag inte ljugit i mitt liv så kan jag dessutom bevisa det.
För ni kan aldrig stöta på en människa som hört mig ljuga eller som kommit på mig med en lögn.
Inte ens min egen mor.
Så Haren, lär dig detta.
Lögner leder dig inget vart, det gör bara allt mycket, mycket värre än vad det behöver vara.
Jag tolererar inte att folk ljuger för mig eller om mig.
Jag kräver respekt av de människor som omger mig.
Vad de får i gengäld?
Respekt tillbaka.
Det är vad jag kallar byteshandel!
Tack Pappa!
Love nugatti!
Min far kom och lämnade av en till mig idag.
Dessa har jag aldrig hittat i en svensk affär, så jag beställer alltid av min far när han ändå kör på Norge hela tiden.
Tack Pappa för att du droppade av choklad till mig!
Wiiiiiiiiii!!!
Idag var syster på könsultraljudet.
Jag vågade aldrig hoppas riktigt.
Men det var en liten Flicka inne i systers mage!!!
Jag är såå glad!
Ni anar inte!
Så håller jag min lilla tumme för att de inte ska ha sett fel.
Dock är det väldigt ovanligt att de ser fel när man gått så många veckor att ett könsultraljud görs.
Det är ju därför man väntar med att göra ett.
Stort GRATTIS till min älskade Syster och hennes Dibben till Dottern!
Det är verkligen flick tider nu.
Bara Sara som får pojke ;P
Överlycklig är jag just nu för min systers skull!
Kramar till alla rara människor där ute!
Fick inte veta..
Men hennes gubbe blev sjuk, så de fick skjuta på det tills på Torsdag.
Surt sa jag.
Jag är ju så sjukt nyfiken ju!!
Dessutom irriterade det mig en liten aning.
Han har inte varit med på ett enda besök på mvc och inte ett enda ultraljud innan.
Men detta ska han absolut med på vilket gjorde att hon måste vänta ännu ett par dagar bara för att han blev sjuk.
Hade det varit jag så hade jag struntat i honom och gjort det själv.
Gör man allt annat själv så kan man göra det själv oxå.
Då behöver han inte bry sig då heller.
Fast iofs så är han nog den som bekymmrar sig minst om vad för kön det faktiskt är på bebisen.
Syster tycker självklart inte att det är det viktigaste utan ett friskt barn är önskan.
Men hon har altid drömt om en liten flicka.
Så jag håller tummarna för att hon denna gången får sin flicka.
Även om en pojke är lika välkommen så hade det varit roligt om hon hade fått en dotter just eftersom hon alltid önskat sig en.
Hon har ju oturen att må rent ut sagt SKIT under sina graviditeter dessutom, så hon undviker nog gärna att bli gravid fler ggr.
Jaja.
Vad som än kommer så är bebisen mer än välkommen!
Men nu är jaf nyfiken på vad som gömmer sig därinne!
Vill veta nu!